Linköpings domkyrka är Sveriges största kyrkobyggnad i sten – ett väldigt bygge av huggen kalksten, som vilar tungt på en höjd mitt i staden. Massiva block har lågerhuggits och utsmyckningar, knippepelare och valvbågar är exempel på stenhuggarkonst av yppersta klass.
Borghamns Stenförädling har i generationer levererat sten till och utfört restaureringsarbeten i domkyrkan. Under 2021 levererades ett nytillverkat rosettfönster som är ett tydligt exempel på hur det går at förena den senaste digitala tekniken med det traditionella hantverket och återskapa ett originalfönster som tillverkades på 1300-talet.
Arbetet med fönstret står idag som en symbol för det restaureringsarbetesom tilldelades Stenpriset 2021. Tim Ericsson ansvarade för processen som krävde drygt 300 arbetstimmar.
– Det var som att lägga pussel, säger han.
Det gamla fönstret som skulle ersättas skannades och återskapades i ett 3D-program, komplett med skador och missanpassningar som behövde rättas till.
– Programmeringen var komplicerad och tidskrävande.
Fönstret mäter 1,6meter i diameter och är 13 centimeter tjockt.
– Vi valde väldigt noga i brottet. Det gäller att kunna läsa stenen. Olika lägen har olika färg och egenskaper, säger Tim.
Det nya fönstret tillverkades i två halvor för att underlätta hanteringen och minska risken för skador. Fräsning utfördes med en femaxlad CNC-fräs och i de delar där maskinen runda skär inte kom åt fick handen ta över.
– Detaljer och skarpa konturer är handhuggna. Även alla ytor lågerhöggs för hand för att likna originalet, säger Tim.
Delarna limmades sedan med ett stenlim som hade färgats in för att inte synas.
– Vem som helst kan nog inte göra ett sådant jobb. Valet av material är en stor del. Det är små delar som gör att stenen håller ihop. Inget oförutsett får heller hända, säger Tim.
Genom fönsterjobbet har han också fått nya viktiga kunskaper som kan användas i framtida uppgifter.
– Jobbet med kyrkan fortsätter. Det är alltid häftigt att lära, säger han.
